Att valla skidor är faktiskt en hel vetenskap. Det är inte för intet som landslagen i längdskidåkning har med sig stora vallateam som preparerar åkarnas skidor med avancerad utrustning inför alla lopp. Ofta skyller man på vallan vid ett dåligt resultat och det kan faktiskt finnas fog för det. Så utslagsgivande är vallningen på elitnivå. Även för motionärer och nöjesåkare kan bra eller dålig vallning innebära skillnaden mellan en fantastisk och en onödigt jobbig tur i spåren. I den här texten ska vi ge ett par tips kring hur du bör tänka när det gäller vallning.
Fördelar med fästvalla
Om du inte redan har et favoritresemål kan du ta del av undersökning
ar där gästerna har sagt sitt om Sveriges bästa skidorter. En viktig del av en bra upplevelse i spåren är ha rätt valla. Fäste är bra om du gillar att använda benen när du sparkar ifrån på skidor. Branta uppförsbackar kan också bli i princip omöjliga att ta sig upp för på vanligt sätt utan fäste. Fästvalla gör dock att glidet blir lite sämre och och att det blir svårare att åka fort om man bara använder sina armmuskler i så kallad stakåkning. Inom fristilsåkning använder man också mindre fästvalla än i klassisk stil. Det finns många olika typer av fästvallor, till exempel burkvalla och klister.
När glidet är viktigare än fästet
Om man ska ha glid eller fäste är inte bara en fråga om åkteknik och spårtyp utan även om vad det är för temperatur. Till skillnad från fästvalla appliceras glidvallan längs hela skidan. Ofta använder man en värmekälla för preparera glidvallan på rätt sätt. Det finns glidvalla i form av pulver och flytande valla samt olika typer av paraffin. I regel är det bäst att välja en typ av valla som man övat på att lägga. De dyraste glidvallorna är egentligen framtagna för professionella åkare och gör kanske inte så stor skillnad ute i spåren bland vanliga motionärer. Det är värt att notera att många duktiga Vasaloppsåkare bara satsar på glid och därmed stavkåkning, hela loppet.
